Suck, jobbig natt.

Somnade inte fören sent, fanns ju tusen saker att tänka på.
Den 2a Mars tex.
Den dagen surrade framför mina ögon om och om igen.

Gick upp, klädde på mig, åkte till BM.
Emilias hjärtljud hade gått ner men ingen påpekade det förutom jag. Satte mig på tbanan och åkte till mamma. Satte mig i mammas soffa och konstaterade att Emilia inte hade rört sig på länge.
Åkte och köpte bilbarnsstol och skötväska samt ställde in vagnen i bilen. Åkte till farmor och farfar för att fika och lämna babykorgen. Dofterna kommer jag speciellt ihåg. Det var lite kallt den dagen och luften var frisk. Jag och mamma gick på vägen, glada, såg ett barn som hette något jätte konstigt. Vi tittade på varandra och frågade oss om man verkligen kunde heta så men, det kunde man tydligen.
Därefter åkte vi hem, ställde in vagnen och ja, det var sista gången Emilia rörde sig, den dagen.
Pust vad jobbigt.



Sov iaf på soffan inatt för att J klarar inte av att han har blivit smittad av mig.
Han "kan tom peka ut den dagen då jag spottade när jag pratade" vilket jag tycker är larvigt så, nej, soffan för min del.
Ser fram emot morgondagen. En hel dag i stan med M!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0