Föräldraledighet - nej tyvärr.
Ja, i natt drömde jag ju om Emilia.
Visade sig att Micaela också hade gjort det men att hon i hennes röm gick fackeltåg till graven med sina solcellslampor.
Dagen på jobbet gick bara bra och alla barnen gick hem vid 15 för vi skulle ha APT.
Mötet gick ok men efter ett tag kom vi in på att en på mitt jobb ska vara hemma och ordet Föräldraledighet dök upp.
Jag trodde jag skulle svimma och tårarna sprutade. Var tvungen att gå ut därifrån.
För det är inte jag som fick vara hemma.
Det gjorde så JÄVLA ont att höra det ordet.
Jag fick inte vara hemma med mitt barn.
Jag fick inte njuta av tiden med mitt barn.
Jag fick inte.
Och jag mår jätte dåligt för det.
Sämst rent ut sagt.
Men imorgon ska jag besöka min / vår dotter Emilia, det är vad jag planerat iaf. Slutar ju 15:00 så, hoppas på fint väder också.
Ne, nu vill jag ha god middag och en skön natts sömn utan drömmar.
Tack.
Kommentarer
Postat av: Emma-Mamma till Melvin
Hej!
Vet hur detta känns, en på mitt jobb gick hem nyss, på FL.. Känns så pissigt orättvist så det är inte sant, vill ju också! Har gråtit pga det också.
Men vi kommer bli föräldralediga, till våra änglabarns syskon, men det är en svag tröst jag vet. För det hjälper ju inte nu.
Men vi måste försöka för våra barn skull. Känns så surrelistiskt att jag skriver detta ens, vill spy åt det.
Jag slutar nu.
Ha det så bra och ta hand om dig
Kram
Postat av: Lina - Mamma till änglabarnet Emilia
Trackback
