.

Paniken har lagt sig och jag vet att den som bor innuti magen är full av liv.
Moderkakan var det inge fel på och allt såg bara bra ut.
Dessutom komunicerade jag med Bönis idag. Jag frågade magens innehåll om det var vaket och vips: TJONG TJONG.
Ett stort plus är ju faktiskt att magen tjongar åt olika håll och ja, jag ser att den lever.
Det som är negativt är att man inte ser när tex syret tar slut.
Är det som är mest psykiskt påfrestande.

Oavsett hur levande, vacker, härlig, mysig Bönan är så kan jag inte vara alltför lugn.
Det går inte, Tyvärr.
Visst att jag är lugn större delen av veckorna som går men, jag har mina stunder och de stunderna är inte de roligaste.

Hoppas att lilla Bönis har kvar all energi och förhoppningsvis glädjen att leva utanför magen också för Jag Älskar Den redan.
Andra barnet.
Första levande.