.

Så var vi hemma med SelmisKatten.
Jisses vad jag känner mig elak. Gråter och skrattar om vart annat.
Katten är verkligen helt groggy. Stället sig upp och smyger två steg och sen dimper hon ner på sidan.
Gosmagen är rakad och fy vad jag känner mig hemsk.
Tur iaf att vi är hemma och har henne under uppsikt!!

Känns lite wierd att hon är så himla borta för vi är ju vana vid en glad katt som skuttar omkring.
Nu har vi anpassat allt efter Selma och kommer slava för henne ända tills dagen magen har läkt.
Dessutom så ska hon få present sen, det har jag bestämt!

Förutom att kastrera så vaccinerade de henne och öronmärkte henne.
Tittade öronen som såg perfekta ut och tänderna var fina. Lite nedslitna dock men, kan ju ha sin förklaring då hon leker mycket och går gärna runt med sina saker.

Ne, nu ska jag sitta med henne lite och känna mig dum.
Tjing.