Emilia <3
Sist jag var hos Emilia så tvättade jag stenen ordentligt.
Klippte gräset runt.
Rensade.
Satte nya blommor.
Och grät.
Det var länge sen. För första gången på länge så grät jag. Vet inte om det var av saknaden, saknaden av att inte ha henne, eller om jag bara blev översköljd av sorg.
Jag vet inte.
Men skönt var det!
Kommentarer
Postat av: vincents mormor
Älskad o saknad
Postat av: Stina
Vet hur det känns.
Sorgen är så tung när man tänker på det nu. För mig känns det annorlunda än innan. Saknaden o sorgen blir skarpare när man tänker på allt. Livet rullar ju på i flygande fläng. Barnen finns där ju alltid med man bara lever med det men man känner inte alltid efter liksom. men när man gör det då gör set så ont....
Kram på er!
Postat av: T
För varje sorg finns ett visst antal tårar <3
Trackback
