Klart att jag grät.
Tårarna sprutade.
Reportern sa hela tiden att Melissa hade satt upp bilder på sina döda barn och det tog i mitt hjärta.
Men det är ju sant.
Jag har också bilder på Emilia framme.
Hon är vårt döda barn.
När man säger det på det viset så låter det så himla hårt.
Visserligen är det ju sanningen men .. äh jag vet inte.
Barn, döda barn, avlidna barn.
Man får väl använda vilket ord man vill men jag använder mest Emilia när jag skall visa eller berätta om kortet på vårt barn.
Att andra ska förstå varför man gör och säger vissa saker när man är Änglamamma är svårt att förklara.
Man följer instinkten och gör det som känns rätt.
För det ska man.
Det ska kännas rätt för en själv, inte för någon annan.
Ibland kan jag också uppleva att någon frågar: "Varför gjorde ni si?" eller" varför gjorde ni så?"
"Så här skulle jag inte ha gjort" och det kan gälla precis allt.
Men saken är den att man skall inte göra det man gör för någon annan än sig själv och sitt barn. Det är man själv som är mitt i situationen.
Det är en själv som har förlorat sitt barn!
Vi förlorade våran Emilia den 3 Mars 2009.
Den vackraste av dem alla.
Lilla ängeln.
<3
Kommentarer
Postat av: mormor till ängeln emilia
Lyssnade också och det kändes så overkligt är jag insåg att det även gällde mitt barn - änglamamma....
Varför måste du vara det??????? Det gör ont...
Trackback
