.

Så har älsk brummat iväg till jobbet.
Jag var hungrig så gick upp med han men tycke väl att det inte var någon ide att somna om eftersom att jag ändå ska upp vid 9 igen.
Ska ju vara utanför Malin 10:20 så.

Gick ju och la mig igår kväll, rätt sent för att vara söndag men, det är väl så eftersom att jag har semester.
2 veckor kvar btw, 3 avklarade.
Men iaf. När jag la mig ner så började jag ju självklart att tänka.
Tänka på att: Fan, vi skulle haft vårat barn!
Det är fortfarande svårt att ta in för det är ingenting men kan ta på.
Det enda man kan ta på är smärtan men annars så är det ingenting som kan påminna om att jag varit gravid.
Såg en film igår på datan när jag passade på att rensa datan från massa bilder.
Där på filmen såg jag en glad tjej med lycka i ögonen.
Tittade jag vidare i mappen som jag sorterat så ser man att det är som i kalendern jag skrev om härom dagen.
Först är jag glad och lycklig men sen, sen kommer det bara bilder på begravningen och graven.
Gjorde ju en "magen" mapp och en "Emilia" mapp. Båda de kommer jag skriva över på en skiva och lägga in de i Emilias minnes album.
Funderar på att framkalla en hel del bilder idag.
Måste få ut bilder från urnnedsättningen samt på graven nu när den är hel liksom med sten, blommor, lykta osv.

Livet är sjukt svårt att acceptera ibland.
Tycker fortfarande att det är svårt att acceptera att det var vi denna gång.
Eller, acceptera kanske är fel ord, Förstå kanske är det rätta.
För jag kan inte förstå att jag födde min döda dotter för snart 5 månader sen.
5månader.
Det känns som igår.



Senare idag så ska jag handla massa mat med mamma.
Ska bli lika trevligt som vanligt eftersom att jag gillasr att handla mat haha.

Nu, kaffe och nyheter.
Hörs sen :)