Tårarna är många.
Jag sitter och läser en artikel om min kusin som handlar om hur det är att leva utan sin storebror.
Artikeln var jätte fin, det tog ett tag att komma igenom den bara.
Min kusin dog 2009, samma år som Emilia.
Jag vet egentligen inte vad jag ska säga men mina tårar sprutar.
Han, född 86 borde inte ha dött.
Jävla cancer.
Jävla döden alltså.
Jag blir så ledsen.
Det finns typ inget stopp.
Kan heller inte säga så mycket mer än att jag blir ledsen.
Känns bra att vi hann höras dagarna innan han dog iaf.
Eller. Det gör inte alls saken lättare.
Han visste iaf att jag tänkte på han.
Jag tänker som så att han och Emilia är där uppe tillsammans.
I himlen.
Kör traktor kanske?
Käkar hamburgare?
Ne, jag får ont i huvudet av alla tårar som sprutar ur mina ögon.
Jag klarar inte av detta.
2år har gått men vet ni? Det struntar jag i.
Jag mår sämre ibland än vad jag någnsin gjort.
Det suger.
Döden suger.
Kommentarer
Postat av: stina-mamma till Alfred i himlen och Ellen på jorden
döden suger verkligen!!!!!!!!!!!!
stor kram på dig från oss
friska stina förkylda febriga magsjuka ellen;igen...... blä
Trackback
