Emilias obduktionspapper.
För ett par dagar sen så skulle jag göra kaffe och började då fundera på obduktion osv.
Kom på att jag faktiskt inte sett papperna från Emilias obduktion och det är något om jag verkligen vill ha.
Varför jag vill ha det?
För jag sparar allt jag har om Emilia, all info, gravstenskvitto, brev från nära och kära. Allt som har med henne att göra. Det är för att jag skall kunna titta igenom, känna, minnas, sörja.
Att samla allt är det enda sättet jag kan "rå om henne".
Jag fick inte se henne leva och samla minnen på det sättet utan jag får samla minnen på andra sätt.
Kanske inte lika roliga minnen men ack så betydelsefulla.
Och därför vill jag ha obduktionspappret.
Ringde runt och försökte få tag i det men hon låg inte under mitt namn?
Ringde fler samtal och tillslut bad jag Margit, diakonen om hjälp.
Hon ringde och jagade runt och tillslut så fann hon det.
Det visade sig att SÖS, där Emilia föddes, hade emottagit pappret men skickat tillbaka det direkt utan att ha visat eller gett oss det. Hon obducerades på KS i Huddinge så de hade skickat papperna i samband med att obduktionen vad klar.
Men vi fick de aldrig.
Och det är fel.
Faktiskt kan jag blir så jävla sur om jag tänker på det.
Ba, "ja men vi skickar tillbaka det, föräldrarna vill säkert inte ha reda på exakt vad som kom fram!".
Smått idiotiskt om jag får säga det.
Det är högst viktigt att man skall få pappret. Inte skall man behöva komma på 3år senare att man inte har det.
Men iaf. Pappret kommer snart vara i min ägo och det skall "bli spännande" att se vad det står.
Att kunna sätta in det i Emilias album kommer vara som att en liten del stängs.
Informationsdörren.
Jag har ju bara vetat att "det kan ha varit moderkakan som lossnade" men med pappret kommer jag nu få veta lite mer.
Sen kommer det absolut göra ont att läsa igenom det men, det kan vara bra att ha gjort det.
Jag älskar dig Emilia/ Mamma
Kommentarer
Postat av: stina
kram
Trackback
